<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072</id><updated>2011-07-08T00:03:17.185-07:00</updated><title type='text'>TiTiSaN-TiTiSaN AyEr MaTa</title><subtitle type='html'>Atas dosa lampau kini menghidupkan suasana riang tanpa lesu dan buntu. Aku manusia hina yang ingin melahirkan sekuntum jiwa untuk dipamerkan untuk renungan bersama..</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>26</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-2436688829201044847</id><published>2010-03-09T07:39:00.000-08:00</published><updated>2010-03-09T07:43:44.904-08:00</updated><title type='text'>Gapura Yang Retak</title><content type='html'>&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Pernah dulu aku cuba terbang ke awan...&lt;?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office" /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Aku rebah menunduk dahi...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Mata terpejam, hati kelu berbahasa...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Hidup layang-layang...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Terbang tanpa tali...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Melayang tiada arah...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Bangun cuma kata...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Berdiri cuma rasa...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Bodoh manusia kerana dunia...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Bercandalah aku dengan dosa...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Jika bunga tulin yang patut aku kautkan...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Maka itulah...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Jika terpaksa aku menungging muka ke lantai...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Maka itulah...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Aku akan buat...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-2436688829201044847?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/2436688829201044847/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=2436688829201044847' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/2436688829201044847'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/2436688829201044847'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2010/03/gapura-yang-retak.html' title='Gapura Yang Retak'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-3799677395154940226</id><published>2010-03-09T07:35:00.000-08:00</published><updated>2010-03-09T07:44:35.750-08:00</updated><title type='text'>Keluh</title><content type='html'>&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Keluh si bulan melihat matahari tiada senyum...&lt;?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office" /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Malam jadi redup, siang jadi kelam...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Aku meraba tiada melihat...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Aku buta tersungkur di lantai neraka...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Pernah juga bersejadahkan nafsu durjana...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Keluh si awan melihat hujan kian meradang...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Sesak nafas retak tiada langit...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Aku menangis keringat darah...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Tiada sudi berhenti buat seketika...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Aku kesal...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Aku kesal...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Pernah lalai memuji dunia...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Jika aku hadir berteraskan dinding hina...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Untuk apa aku hidup atas dunia?&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Jika aku berdiri dijilat nafsu celaka...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman', 'serif';"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Untuk apa aku meniarap melepasi siksa dosa???&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-3799677395154940226?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/3799677395154940226/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=3799677395154940226' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/3799677395154940226'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/3799677395154940226'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2010/03/keluh.html' title='Keluh'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-6815147374200189037</id><published>2010-01-28T06:15:00.000-08:00</published><updated>2010-01-28T06:22:18.102-08:00</updated><title type='text'>Jemari mencorak semula potret lama</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);"&gt;Dah lama aku tidak menoleh dan merenung kotak berotak ini. Harini aku tergerak untuk mula meringankan jemari aku yang dah lama kaku. Banyak yang nak aku ceritakan. Aku dah masuk ke part 4 dalam pembelajaran. Kekadang aku bosan dengan kehidupan. Kekadang aku tersenyum dengan kehidupan. Prinsip aku mudah terumbang-ambing. Kalu senyum, hati mula menjerit sakit. Bila hati ketawa, mulut mencerkah sedih. Entahlah.. Aku bingung dengan corak kehidupan aku. Aku mula memegang prinsip aku semula. Tapi bila aku cuba, minda pula mengadah. Adakah aku sudah terlambat untuk dongak bertahta? Entah la......&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-6815147374200189037?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/6815147374200189037/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=6815147374200189037' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/6815147374200189037'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/6815147374200189037'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2010/01/jemari-mencorak-semula-potret-lama.html' title='Jemari mencorak semula potret lama'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-5635533000274854360</id><published>2009-04-21T05:22:00.000-07:00</published><updated>2010-01-28T06:07:26.850-08:00</updated><title type='text'>bertopengkan bala tentera manusia</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;font-size:100%;" &gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;PERBUATAN SYAITAN KINI MENJULANG KEGAGAHAN..&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(153, 153, 153);"&gt;AKAN DI TERUSKAN ATAS DASAR JALANG.&lt;/span&gt;.&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 255, 255);"&gt;MEMBIKIN MATI DI BAWAH NAFSU HARAM...&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-5635533000274854360?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/5635533000274854360/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=5635533000274854360' title='1 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/5635533000274854360'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/5635533000274854360'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2009/04/bertopengkan-bala-tentera-manusia.html' title='bertopengkan bala tentera manusia'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-427174180226906201</id><published>2009-01-19T08:55:00.001-08:00</published><updated>2010-01-28T06:08:59.360-08:00</updated><title type='text'>Caritan Kertas Putih</title><content type='html'>&lt;span style="color: rgb(192, 192, 192);font-size:85%;" &gt;&lt;em&gt;Kaki melangkah menuju ke garisan penamat...&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);font-size:85%;" &gt;&lt;em&gt;Manakala tangan mengarah berhenti seperti sesat...&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(192, 192, 192);font-size:85%;" &gt;&lt;em&gt;Hanya mata yang kaku mencari nikmat...&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);font-size:85%;" &gt;&lt;em&gt;Biar hati menulis surat...&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(192, 192, 192);font-size:85%;" &gt;&lt;em&gt;Surat putih kayangan purba...&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);font-size:85%;" &gt;&lt;em&gt;Isi berkembang garisan dosa...&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(192, 192, 192);font-size:85%;" &gt;&lt;em&gt;Kini terhenti seketika...&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);font-size:85%;" &gt;&lt;em&gt;Dari melakar kematian manusia...&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(192, 192, 192);font-size:85%;" &gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: rgb(192, 192, 192);"&gt;Rebah badan  hanya angka...&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;Perbuatan si syaitan durjana...&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: rgb(192, 192, 192);"&gt;Akan ia ketawa gembira...&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;Kerana manusia telah masuk jeratnya...&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-427174180226906201?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/427174180226906201/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=427174180226906201' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/427174180226906201'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/427174180226906201'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2009/01/caritan-kertas-putih.html' title='Caritan Kertas Putih'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-2092836000188152141</id><published>2009-01-05T11:17:00.000-08:00</published><updated>2010-01-28T06:09:18.473-08:00</updated><title type='text'>Valentine Berdarah</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SWJgkPc2Z_I/AAAAAAAAAE4/zEOfv9NN_gE/s1600-h/valentine%5B1%5D.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287895088225478642" style="margin: 0px 0px 10px 10px; float: right; width: 225px; height: 320px;" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SWJgkPc2Z_I/AAAAAAAAAE4/zEOfv9NN_gE/s320/valentine%5B1%5D.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Aku hadiahkan kau sekuntum bunga ros berduri...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Aku hadiahkan kau secawan darah suci...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Aku masih ingat...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Kau juga begitu...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Saat kau ketawa,&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Anak-anak menangis hiba...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Apa yang kau cari?&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Apa yang kau mimpi?&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Tangisan dari musuhmu?&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Atau jeritan sakit dari sahabatmu?&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Hahahahahaha...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Kau masih ketawa...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Untuk apa kau berjuang?&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Untuk apa kau bergelumang?&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Hahahahahaha...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Kau masih ketawa...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Sanggupkah kau menikam rakanmu?&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Sanggupkah kau digelar pembelot dari jenismu?&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;KAU.... KAU.... dan juga KAU...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Janganlah kau bimbang...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Akan ku taburkan bunga beracun dipusaramu...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Akan ku hiaskan dengan tirai kotor dikuburmu...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Bergembiralah kau...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Berseronoklah kau...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Agar &lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;valentine berdarah&lt;/span&gt; menjadi detik kegembiraan kau...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Agar &lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;valentine berdarah&lt;/span&gt; menjadi detik kegilaan kau...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Berketawalah kau...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Mendadalah kau...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Biar orang tahu, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;kaulah berkuasa,&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;kaulah raja...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Bertahta dengan kekufuran...&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);font-size:85%;" &gt;Biar menjulang piala kemunafikan...&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(102, 102, 102);"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-2092836000188152141?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/2092836000188152141/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=2092836000188152141' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/2092836000188152141'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/2092836000188152141'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2009/01/valentine-berdarah.html' title='Valentine Berdarah'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SWJgkPc2Z_I/AAAAAAAAAE4/zEOfv9NN_gE/s72-c/valentine%5B1%5D.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-493629290242787276</id><published>2008-12-31T09:48:00.000-08:00</published><updated>2010-03-09T07:56:45.712-08:00</updated><title type='text'>Berlari Dari .....?</title><content type='html'>&lt;span style="COLOR: rgb(153,153,153)"&gt;Hari ini engkau berlari,&lt;br /&gt;Hari esok engkau masih berlari,&lt;br /&gt;Hari lusa engkau tetap berlari,&lt;br /&gt;Mungkin hari-hari engkau berlari...&lt;br /&gt;Mengangkat kaki engkau berlari,&lt;br /&gt;Menghayun kaki engkau perlu berlari,&lt;br /&gt;Melangkah kaki engkau terpaksa berlari,&lt;br /&gt;Munkin tiap kali engkau terus berlari...&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,0,0)"&gt;Mengapa engkau berlari?&lt;br /&gt;Kenapa engkau masih berlari?&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;Bodohnya engkau kerana berlari,&lt;br /&gt;Bangangnya engkau kerana masih berlari,&lt;br /&gt;Bendolnya engkau kerana tetap berlari...&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,0,0)"&gt;Mengapa engkau masih berlari?&lt;br /&gt;Kenapa engkau perlu berlari?&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(153,153,153)"&gt;Lebih baik engkau mati,&lt;br /&gt;Lebih seronok engkau mati,&lt;br /&gt;Lebih cepat engkau mati,&lt;br /&gt;Kalau biarkan diri dihantui...&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-493629290242787276?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/493629290242787276/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=493629290242787276' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/493629290242787276'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/493629290242787276'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/12/berlari-dari.html' title='Berlari Dari .....?'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-3615292789968321666</id><published>2008-12-29T07:37:00.000-08:00</published><updated>2010-01-28T06:09:53.508-08:00</updated><title type='text'>Saat Yang Mahu Dihentikan</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SVjyNYYo35I/AAAAAAAAAEw/70etCI_PdAg/s1600-h/Image012.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5285240474417291154" style="margin: 0px 10px 10px 0px; float: left; width: 281px; height: 195px;" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SVjyNYYo35I/AAAAAAAAAEw/70etCI_PdAg/s320/Image012.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="color: rgb(153, 153, 153);font-size:85%;" &gt;Saat jam berputar tanpa henti di kala bumi masih berpusing pada paksinya. Jam menandakan tepat 12 malam. 4 serigala masih memburu masa kosong mereka. Bertempatkan lantai tar. Berdindingkan bangunan lama dan berbumbung langit kehitaman. Mereka bergembira memburu masa sebulan yang diberikan untuk bersua. Mungkin selepas ini mereka terpaksa berpisah di tempat masing-masing. Ada yang berada di tengah, ada yang berada di utara, ada yang berada di selatan dan ada yang berada di barat. Tapi semalam, 3 serigala telah melambaikan tangan kepada seekor serigala yang berada di selatan. Mungkin hari esok 2 serigala melambai tangan kepada serigala yang berada di barat. Dan mungkin hari lusa seekor serigala melambai tangan kepada serigala yang berada di utara. Dan begitulah seterusnya.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(153, 153, 153);"&gt;Tinggallah hanya seekor serigala memburu masa keseorangan di tempat berlabuh minda sempitnya. Mungkin ia juga perlu berangkat jika masa sudah tamat. Bergembira sesama. Berseronok bersama. Mengadap langit yang sama. Berlantaikan tanah yang sama. Saat yang tak akan dapat dilupakan untuk selamanya. Saat terus berjalan. Hanya dapat berharap saat itu dapat berhenti dikala itu. Biarlah ia tetap berada di situ.&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-3615292789968321666?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/3615292789968321666/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=3615292789968321666' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/3615292789968321666'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/3615292789968321666'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/12/saat-yang-mahu-dihentikan.html' title='Saat Yang Mahu Dihentikan'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SVjyNYYo35I/AAAAAAAAAEw/70etCI_PdAg/s72-c/Image012.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-7935254731935128323</id><published>2008-12-27T02:42:00.000-08:00</published><updated>2010-01-28T06:10:10.492-08:00</updated><title type='text'>Melompat Yang Tetap Rebah</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color: rgb(192, 192, 192);font-size:85%;" &gt;&lt;em&gt;Aku dah mula rasa takut kerana keputusan perangku dah mula dekat untuk diumumkan. Entahlah.... Takut kerana tak lulus atau malu kerana tak lulus. Kekadang rasa bagai hati yang buta ini dah jatuh melulut ke tapak kaki sudah. &lt;span style="color: rgb(51, 255, 255);"&gt;Rasa macam nak melepaskan saja batuk yang memeritkan tengkok aku ini.&lt;/span&gt; Ingin saja aku memekik dan menjerit ke pantai biru yang luas tanpa sempit. Hendakku lari tapi kaki ku masih kejang. Hendahku merangkak tapi lututku masih luka. Hendakku melompat tapi tumitku masih terasa sakitnya dalam sudah. Entahlah..... Aku tak tahu apa yang perlu aku lakukan. Mahu saja ku hentuk kepala aku ke dinding, biar pecah isi perutku. Aku dah cuba melompat tapi masih jatuh terjunam di lembah berdosa. Aku dah cuba untuk berlari tapi masih tersungkur menjilat lantai basah. Perlukah aku melangkah perlahan membiarkan orang lain meninggalkan aku di belakang? Aku pun tak tahu. Dah gilakah aku ini? Dah berongkah aku ini? Atau dah bengongkah aku ini? Rasanya tidak kot kerana aku masih mengenal erti salah dan benar, betul atau salah. &lt;span style="color: rgb(51, 255, 255);"&gt;Hendak dikatakan aku betul tapi aku salah. Hendak kata aku salah tapi aku betul pulak dah. Kiri ka kanan? Depan ka belakang?&lt;/span&gt; Biarlah..... Janji aku masih boleh menyusur bagai ular kalau jalan pun tersungkur, melompat pun terjunam dan berlari pun rebah. Janji aku bahagia menjadi diri aku yang gila ini. Hahahaha......&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-7935254731935128323?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/7935254731935128323/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=7935254731935128323' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/7935254731935128323'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/7935254731935128323'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/12/melompat-yang-tetap-rebah.html' title='Melompat Yang Tetap Rebah'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-2098104990081992262</id><published>2008-12-26T09:53:00.000-08:00</published><updated>2010-01-28T06:10:38.272-08:00</updated><title type='text'>Sang Gila Manjaan Keluarga</title><content type='html'>&lt;span style="color: rgb(153, 153, 153);font-size:85%;" &gt;Kala sunyi melihatkan dirinya aku rebah. Kala malu munculkan zuriatnya aku hampa. Entah apa yang belum pasti dalam hidup aku kini. Aku masih binggung dengan leretan kehidupanku. Rebah dan hampa kian berlabuh dilautan yang berpaksi sambil bulatan masih berputar tanpa henti. Mungkin ini diri aku? Mungkin ini istilah aku? Mungkin ini sajian aku? Maksud berbe&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SVUasSVdujI/AAAAAAAAAEo/K8vC58gqEZU/s1600-h/lidah.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5284159085927578162" style="margin: 0px 0px 10px 10px; float: right; width: 149px; height: 162px;" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SVUasSVdujI/AAAAAAAAAEo/K8vC58gqEZU/s320/lidah.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;za tetap berbeza. &lt;span style="color: rgb(255, 204, 0);"&gt;Perlukah aku menerjah awan biru untuk aku menjulang impian palsu? Berdiri ke atas atau membongkok ke bawah, bagi aku sama tetap sama&lt;/span&gt;. Itulah hikayat seorang gundawan hati yang mati membisu tanpa kata. Buta aku kerana ego, bisu aku kerana bodoh, kejang aku kerana sombong. Sifat lemah yang menghurung jiwa bertambah gila dan gelap gelita membawa aku terjunam ke dalam lembah berbisa. Duri terpacak di dasar hanya menunggu menjalar menusuk dia yang tamak haloba. Bunuh saja hati itu. Atau bunuh saja paru itu. Atau mungkin bunuh saja jantung itu. Tapi akal tetap ketawa. Walaupun mulut menangis hiba. Walaupun mata menghidu dosa. Walaupun hidung melihat angkara si jahanam mengumpul celaka tapi akal masih ketawa. Sumbatkan saja bagi penuh. Biar meletup jiwa sang gila. Tamakkan harta, perut juga yang perlu menanggung bebannya. Bengang,bengang,bengang atau bengong. Bengong saja istilah yang sesuai berlayar bersama. &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 255, 0);font-size:85%;" &gt;Ludah ke langit, biar basah dimuka. Aku? Aku hanya dapat tersengeh jenaka.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-2098104990081992262?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/2098104990081992262/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=2098104990081992262' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/2098104990081992262'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/2098104990081992262'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/12/sang-gila-manjaan-keluarga.html' title='Sang Gila Manjaan Keluarga'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SVUasSVdujI/AAAAAAAAAEo/K8vC58gqEZU/s72-c/lidah.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-1577010564474185441</id><published>2008-11-28T08:25:00.000-08:00</published><updated>2010-01-28T06:10:51.837-08:00</updated><title type='text'>rindu buat aku celik</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="color: rgb(192, 192, 192);font-size:85%;" &gt;Kring......Kring......Kring....... (bunyian telefon bimbitku berdering). Dengan mata yang kuyup dan minda yang masih gagap untuk melihat dunia, aku mencapai mesin bunyian itu. "&lt;span style="font-style: italic; color: rgb(51, 51, 51);"&gt;Assalamualaikum...&lt;/span&gt;" kedengaran satu suara dari mesin itu. "&lt;span style="font-style: italic; color: rgb(51, 51, 51);"&gt;Ini abah ni. Angah camna? Sihat?&lt;/span&gt;" Pertanyaan yang takkan lari dengan satu pertanyaan permulaan walaupun aku belum sempat untuk menjawab salam itu. Dengan minda yang lemah, menjawab salam dan pertanyaan ayahandaku dengan perlahan. Belum sempat aku bertanya khabar tentang ayahandaku, "&lt;span style="font-style: italic; color: rgb(51, 51, 51);"&gt;mak nak cakap dengan Angah ni.&lt;/span&gt;" Seperti biasa. Memang begitulah ayahandaku itu. Bondaku pula bertanya soalan yang sama iaitu tentang kesihatan aku. Mungkin mereka risau tentang aku disebabkan tiada khabar dari aku beberapa minggu ini. "&lt;span style="font-style: italic; color: rgb(51, 51, 51);"&gt;Tok duk meleter sebab Angah&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic; color: rgb(51, 51, 51);"&gt;tak kol dia pun.&lt;/span&gt;" Alamak, aku terlupa dengan seorang wanita yang sangat aku sayang. Bodohnya aku ni. Boleh aku lupa untuk aku bertanya khabar dengan nenek kesayanganku itu. "&lt;span style="font-style: italic; color: rgb(51, 51, 51);"&gt;Angah takdak kredit la mak. Nantilah Angah kol tok bila Angah topup. Nanti mak bagitau tok na.&lt;/span&gt;'' Jawapan untuk menenangkan nenek aku itu. Seorang nenek yang tabah melayan kerenah seorang cucu yang begitu degil. (Akulah tu....) Dialah tempat aku mengadu selepas umur aku melonjak belasan tahun. Aku tinggal bersama dia dan seorang datuk yang aku panggil dia dengan gelaran tokwan. Dia seorang lelaki yang begitu aku kagumi dengan kepakaran tentang kemahiran amali. Apa yang tak dapat dia baiki tentang mesin? Mungkin hanya mesin teknologi terkini seperti komputer sahaja kot. Kereta? Motor? Barang-barang dapur? Serah ja padanya. Seorang yang begitu kretif dengan minda yang begitu pintar. Aku rindu sangat dengan mereka. Semoga mereka sihat sentiasa seperti mana yang aku mahukan. Amin.......&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-1577010564474185441?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/1577010564474185441/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=1577010564474185441' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/1577010564474185441'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/1577010564474185441'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/11/rindu-buat-aku-celik.html' title='rindu buat aku celik'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-391076700948137247</id><published>2008-11-28T07:40:00.000-08:00</published><updated>2010-01-28T06:11:15.310-08:00</updated><title type='text'>kalau,akan dan bolehkah?</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(153, 153, 153);font-family:arial;" &gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;kalau aku kata aku akan melangkah&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(153, 153, 153);font-family:arial;font-size:100%;"  &gt;kalau aku kata aku akan melompat&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(153, 153, 153);font-family:arial;font-size:100%;"  &gt;kalau aku kata aku akan berlari&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);font-size:100%;" &gt;AKAN AKU TERUS DAN TERUS&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 204, 0);font-size:85%;" &gt;Tapi bolehkah kau mengangkat kaki kanan kau?&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 204, 0);font-size:85%;" &gt;Tapi bolehkah kau melonjak dengan tenaga kau?&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 204, 0);font-size:85%;" &gt;Tapi bolehkah kau menggunakan kuasa kau?&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 204, 0);font-size:85%;" &gt;Dan bolehkah kau terus dan terus????&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-391076700948137247?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/391076700948137247/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=391076700948137247' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/391076700948137247'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/391076700948137247'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/11/kalauakan-dan-bolehkah.html' title='kalau,akan dan bolehkah?'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-995714873322925381</id><published>2008-11-27T08:27:00.000-08:00</published><updated>2010-01-28T06:11:36.555-08:00</updated><title type='text'>Kesedihan kini menghampiri</title><content type='html'>&lt;span style="color: rgb(102, 51, 51);font-size:85%;" &gt;Membaca diari2 yang telah dipaparkan diwajah robot berakal mesin membuat aku tersenyum gembira. Tapi ia juga membuat aku mengenangkan memori lama yang takkan sesekali aku lupakan tuk selama mana hidup aku. Dan ia juga membuat untuk aku mengalirkan keringat menjalar ke pipi ini. Entah kenapa aku begitu sensitif sekali dengan semua itu. Mungkin kerana raya haji tahun ini. Hari raya haji?? Mungkin aku terpaksa beraya di medan perang aku sahaja. Disebabkan perang aku kian dekat, aku terpaksa melupakan kegembiraan menyambut raya itu. Mak, Abah, Along, Adek, Keluargaku, Sahabatku dan Si Dia, maafkan diriku kerana tak dapat beraya bersama tuk tahun ini. Di saat masyarakat meluangkan saat gembira bersama keluarga tersayang, aku pula terpaksa bersedia untuk peperangan akan datang. Aku terpaksa duduk di khemah usang ini untuk menyambut hari raya haji. Mungkin ini kali pertama, aku tak beraya bersama. Ini yang menyebabkan aku begitu sensitif sekali. Entah boleh, entah tidak. Aku hanya mengharapkan doa ikhlas dari kalian untuk memberi semangat untuk aku memegang senjata. Ya Allah... Berikanlah aku kekuatan untuk aku merempuh peperangan ini dengan tenang tanpa gerun. Hanya pada-Mu diri ku bersujud.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-995714873322925381?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/995714873322925381/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=995714873322925381' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/995714873322925381'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/995714873322925381'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/11/kesedihan-kini-menghampiri.html' title='Kesedihan kini menghampiri'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-8471338403099538307</id><published>2008-11-27T07:26:00.000-08:00</published><updated>2010-01-28T06:12:00.645-08:00</updated><title type='text'>Melambai di perantauan</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SS7AzzTPi6I/AAAAAAAAAEg/Y7M0HzWjn1w/s1600-h/15062008.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5273364209874209698" style="margin: 0px 10px 10px 0px; float: left; width: 171px; height: 141px;" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SS7AzzTPi6I/AAAAAAAAAEg/Y7M0HzWjn1w/s320/15062008.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 255, 255);font-size:85%;" &gt;Kekadang kita terlepas pandang dengan kesetiaan. Begitu juga dengan diri ku. Lebih banyak aku merantau, mungkin banyak yang aku abaikan. Kerana ego, aku melutut ke dinding. Kerana ego, aku jatuh dalam lubang kebodohan. Mungkin itu aku, mungkin itu pun bukan aku. Dia, yang memberi semangat untuk aku teruskan perjuangan jihad aku. Menjadi teman untuk menaikkan semangat untuk terus mendaki. Tapi kerana kebodohan, aku mula lalai dengan diri aku yang hina ini. Maafkan diriku jika diriku yang menjadi batu berduri untuk kau teruskan bersenyum. &lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;Maaf... Maaf.... dan Maaf....&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 255, 255);font-size:85%;" &gt;Kini aku sudah berada di puncak yang begitu tajam untuk diriku. Ini yang akan menunjukkan aku adalah seorang yang berjihad juga setelah dia dan rakan dan sahabat melambai permergian ke perantauan orang. Perlukah aku terus mengapai mimpi yang ngeri untuk aku teruskan perjuangan yang sakit ini? Entah... Masih bolehkah aku terus berdiri tanpa bergoyang? Tapi... &lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;Aku berasa akulah orang yang paling bertuah kerana dianugerahkan si dia dan para sahabat yang akan turut&lt;/span&gt; &lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;melangkah bersama menuju nun singgahsana.&lt;/span&gt; Tapi aku takut kerana ego, aku akan tetap kecundang.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-8471338403099538307?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/8471338403099538307/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=8471338403099538307' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/8471338403099538307'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/8471338403099538307'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/11/menggengam-ais-yang-panas.html' title='Melambai di perantauan'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SS7AzzTPi6I/AAAAAAAAAEg/Y7M0HzWjn1w/s72-c/15062008.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-4044526733400765090</id><published>2008-11-23T17:23:00.000-08:00</published><updated>2010-01-28T06:12:20.474-08:00</updated><title type='text'>Mendaki ke arah puncak</title><content type='html'>&lt;span style="color: rgb(51, 255, 51);font-size:85%;" &gt;Mungkin setiap insan inginkan cahaya dalam kehidupannya. Sama juga dengan diri aku. Tapi kerana sifat keremajaan aku yang penuh ego membuat aku kekadang rebah mejulur ke lantai tanah. Tiada sebab atau bersebab. Mungkin itu hanya khayalan dalam mimpi aku yang hadir menghidupkan dosa lampau aku. Kemana pun aku lari, ia tetap mengejari aku yang selalu lemah. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 255, 51);font-size:85%;" &gt;Aku kini berlari merentas angin yang menghembus halus dalam hembusan hati beku kelaparan. Perlukah aku mati sebelum berjuang atau perlukah aku rebah sebelum melangkah? Atau memang tiada pilihan lain untuk aku teruskan berjalan? Arrrrgggggggghhhhh........ Beginikah tamatnya kisah hidup aku seorang perantau yang merantau dalam kehidupan orang lain?&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 255, 51);"&gt;Tapi....... Aku masih mempunyai sahabat yang sentiasa menanti kehadiran aku dan mengalukan kehadiran aku menerpa ke arah mereka. Mungkin itu yang menjadi rangka belakang aku untuk aku melompat menuju ke menara kayangan.&lt;/span&gt; &lt;span style="color: rgb(255, 102, 0);"&gt;Wahai si acap, si pali dan si men, nantikanlah kehadiran aku yang akan muncul di hadapan pancaindera anda. Hahahahahahaha....... (entah apa yang aku coretkan)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-4044526733400765090?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/4044526733400765090/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=4044526733400765090' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/4044526733400765090'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/4044526733400765090'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/11/mendaki-ke-arah-puncak.html' title='Mendaki ke arah puncak'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-5407195135789565623</id><published>2008-11-19T19:55:00.000-08:00</published><updated>2010-01-28T06:13:01.958-08:00</updated><title type='text'>Buta dalam kecerahan</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;Mati aku kini hidup semula. Aku kian gila disini. Entah...... Aku tak dapat langsung serasi dengan bebudak sini. Sebab negeri yang berlainan atau adat yang berbeza? Mungkin sebab 'a' aku tak bertukar 'e' seperti yang mana mereka mahukan. (Mungkin......) Tapi aku mula hidup semula takkala 3 rakan seperjuangan yang berjihad di sini dapat menerima aku seadanya. Terima kasih wahai kawan.&lt;/span&gt; &lt;span style="color: rgb(51, 255, 51);"&gt;Jennej, Mat dan Are_fique, nama yang takkan lari mengoyak hati&lt;/span&gt; &lt;span style="color: rgb(51, 255, 51);"&gt;yang beku lagi bisu.&lt;/span&gt; &lt;span style="color: rgb(51, 102, 255);"&gt;Mereka ini yang menjadi batu tangga mendaki dalam semak samun makhluk buas dari utara.&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-5407195135789565623?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/5407195135789565623/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=5407195135789565623' title='1 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/5407195135789565623'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/5407195135789565623'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/11/buta-dalam-kecerahan.html' title='Buta dalam kecerahan'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-3000693711005620115</id><published>2008-11-02T19:47:00.000-08:00</published><updated>2010-03-09T07:52:30.319-08:00</updated><title type='text'>KRING......KRING.....KRING....</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,255,102);font-family:arial;font-size:85%;"  &gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Saat kebal yang menjatuhkan aku rebah menjulur ke tanah kini mula berkembang dari daun kekuningan ke daun kehijauan. Aku hampir menjatuhkan darah tanpa warna untuk mengalir ke tanah lapang berbintik. Takkan aku lupa ayat ini&lt;/span&gt; &lt;span style="COLOR: rgb(255,0,0)"&gt;"AKU&lt;/span&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,0,0)"&gt;, MEN DAN PALI MASIH ADA DI&lt;/span&gt; &lt;span style="COLOR: rgb(255,0,0)"&gt;BELAKANG ANG".&lt;/span&gt; &lt;span style="color:#666666;"&gt;Mungkin mereka yang masih buta dengan pendirian erti persahabatan takkan memahami maksud tersebut. Tapi aku.....Entah..... Rasa bagai aku mula berpijak pada bumi yang nyata. Ini bukan lagi mimpi yang ingin aku realisasikan menjadi realiti. Bukan lagi fantasi yang mematikan kaku aku dari beku. Dulu aku beku seperti ketulan ais yang takkan melebur.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,255,102);font-family:arial;font-size:85%;color:#666666;"   &gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,255,102);font-size:85%;" &gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#666666;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,255,102);font-size:85%;" &gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#666666;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,255,102);font-size:85%;" &gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Aku pernah menceritakan kehebatan ahli pasukan perang aku. Mereka ini yang telah menggenggam roh aku dari melayang tiada bertali. Melayang dan kian melayang. Walaupun sebutir bom yang bessar sekali pun mungkin takkan dapat menghancurkan pagar persahabatan kami.&lt;/span&gt; &lt;span style="COLOR: rgb(255,0,0)"&gt;Perlukah aku bersedih dalam kegembiraan atau aku perlu meraikan kegembiraan aku dalam kesedihan?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,0,0);font-size:85%;" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,0,0);font-size:85%;" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,0,0);font-size:85%;" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,0,0);font-size:85%;" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,0,0);font-size:78%;" &gt;Kini jam loceng telah membangun aku dari tidur yang sia-sia.&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-3000693711005620115?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/3000693711005620115/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=3000693711005620115' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/3000693711005620115'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/3000693711005620115'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/11/kringkringkring.html' title='KRING......KRING.....KRING....'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-5103317472255155726</id><published>2008-10-30T23:19:00.000-07:00</published><updated>2010-01-28T06:13:51.880-08:00</updated><title type='text'>Kenapa? Perlukah? atau Mungkin la....</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SQqqCvI-hmI/AAAAAAAAAEY/WMCnPnnwqI4/s1600-h/dsa.bmp"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5263206078526424674" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 211px; height: 287px; text-align: center;" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SQqqCvI-hmI/AAAAAAAAAEY/WMCnPnnwqI4/s320/dsa.bmp" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 204, 0);font-size:85%;" &gt;&lt;span style=";font-family:arial;" &gt;&lt;em&gt;Mungkin hari ini takkan sama dengan hari semalam. Ia juga takkan sama walaupun dari segi saat atau jamnya. Mungkin juga dari segi kelihatannya matahari di waktu pagi. Aku mulai termenung buat seketika dalam keadaan pegun keseorangan. "Adakah jiwaku sentiasa kosong dan perlukah aku berlari dalam keadaan duduk?" Entahlah.... Soalan itu yang sering bermain dalam padang permainan mindaku. Tangganku mula bergerak untuk mencoret sesuatu pada kertas tanpa warna.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 204, 0);font-family:arial;font-size:85%;"  &gt;&lt;em&gt;Mungkin saat 2 tidak akan kembali ke saat 1. Kita cuma dapat mengimbas semula sahaja saat 1 itu. Walaupun ia berputar ke arah 1 tapi ia tetap berbeza. Aku cuba untuk merealisasikan mimpi ke alam realiti. Mungkin aku akan hampa dan mungkin tidak. Entahlah.... Atau mungkin aku masih tidak dapat memahami lagi dengan putaran paksi bumi di kala ini. (Mungkin la....) Aku mula terfikir, kekadang aku rasa suatu kehidupan ini langsung tidak adil. Tapi kenapa aku tak seimbangkannya untuk menjadikannya sesuatu yang adil? "Perlukah aku menunding jari ke arah setiap manusia yang terlibat sedangkan diri aku sendiri pun tidak betul."&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 204, 0);font-family:arial;font-size:85%;"  &gt;&lt;em&gt;Arrrrggggghhhhhhh........ Banyaknya kelemahan perlu aku ketengahkan. Biarlah.... &lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;Jika &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;biarkan diri sendiri di hantui lebih baik MATI!!!&lt;/span&gt; Tapi itu bukan aku. Aku akan terbang seperti layang-layang. Walaupun masih melayang tapi tetap terbang. Aku akan terbang walaupun tali aku putus meninggalkan aku terbang keseorangan.......&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-5103317472255155726?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/5103317472255155726/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=5103317472255155726' title='1 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/5103317472255155726'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/5103317472255155726'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/10/kenapa-perlukah-atau-mungkin-la.html' title='Kenapa? Perlukah? atau Mungkin la....'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SQqqCvI-hmI/AAAAAAAAAEY/WMCnPnnwqI4/s72-c/dsa.bmp' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-3337102545474833145</id><published>2008-10-26T06:19:00.000-07:00</published><updated>2010-03-09T07:54:54.819-08:00</updated><title type='text'>Khayalan Digenggam Bayangan</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(51,255,255);font-family:arial;font-size:85%;"  &gt;&lt;em&gt;Babak 1.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,204,0);" &gt;Langkah bisu terus bergerak bersama dibawa otak yang kosong. Menuruni tar-tar yang kaku ke bawah tanpa bergerak. Dari bongkah ke bongkah, dari jarak ke jarak dan lorong ke lorong, aku lalui menerusi jalan yang sempit. Dosa-dosa lampau masih menghantui aku. Jauh mana aku berlari, aku tetap dikejari.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(51,255,255)"&gt;Babak 2.&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,204,51)"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Pintu gerbang sudah terbuka luas. Aku masuk dengan hati yang leka, tangan yang kejang, dan jiwa yang masih mamai. Memerhati anak-anak burung yang ingin terbang lebih tinggi sudah memenuhi ruang tempatan. Otak yang dipenuhi darah kotor mengenangkan mimpi yang dilalui penuh onak.&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,0,0)"&gt;"Entah apa akan berlaku jika jalan masih buta?"&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(51,255,255);font-family:arial;font-size:85%;"  &gt;&lt;em&gt;Babak 3.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,204,51);" &gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Kini&lt;/span&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;, kepak bersayap kukuh memasuki kotak bising. Aku mulai mengeluarkan pisau bermata bola, darah berdakwat hitam dan kertas suci hasilan kayangan. Aku tulis terus tulis tapi entah apa yang aku tulis. Mencoret atau menyonteng? Macam terbang la. Kalau terbang, aku terbang sampai aku melayang. Penghayatan aku mulai dihanyut arus ombak memukul tembok dinding tengkorakku. Berkhayal dan terus berkhayal. Hanya jasad yang hadir tanpa roh yang menjauhkan diri dari realiti bersama&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,0,0)"&gt;mata yang pekak.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,204,51);font-family:arial;font-size:85%;"  &gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(51,255,255);font-family:arial;font-size:85%;"  &gt;&lt;em&gt;Babak 4.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,204,51);" &gt;Pedang berdarah tersingkap pada tulang belakang bersama kuda khayalan dari istana idaman. Aku? Aku? Atau diri aku? Akulah satria pemburu bayangan. Hadir dengan jarum jam terhenti. Berlari terus berlari di atas jalan berdaun hijau. Pedang berdarah kini aku keluarkan untuk membunuh musuh misteri di pandangan pancaindera.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,204,51);font-family:arial;font-size:85%;"  &gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(51,255,255);font-family:arial;font-size:85%;"  &gt;&lt;em&gt;Babak 5.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,204,51);" &gt;Kring........... Kring.......... Kring............&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,204,51)"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Arghhhhhhhhhh.......... Mimpi, mimpi dan hanya mimpi.&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(255,0,0)"&gt;"Adakah aku bermimpi di dalam sebuah mimpi?" Biarlah....... Bagiku, mimpi itu realiti.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(51,255,51);font-size:85%;" &gt;Mungkin ada cerita di sebalik cerita.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-3337102545474833145?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/3337102545474833145/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=3337102545474833145' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/3337102545474833145'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/3337102545474833145'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/10/khayalan-digenggam-bayangan.html' title='Khayalan Digenggam Bayangan'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-6713488566426042288</id><published>2008-10-17T07:48:00.000-07:00</published><updated>2010-03-09T07:51:41.242-08:00</updated><title type='text'>Mengapai bintang di petala langit</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPiv9KhdocI/AAAAAAAAAEM/sQn3E3Yu6c0/s1600-h/DSC00091.JPG"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;color:#666666;"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 189px; FLOAT: left; HEIGHT: 137px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5258146030286643650" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPiv9KhdocI/AAAAAAAAAEM/sQn3E3Yu6c0/s320/DSC00091.JPG" width="298" height="134" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#33cc00;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Setiap insan mesti mempunyai cita-cita yang ingin di capai. Cita-cita yang lahir selepas perkahwinan antara impian dan keinginan yang lahir dari hati yang masih bernyawa. Begitu juga dengan diri kau ini. Dari dulu lagi, aku cuba untuk mengadaptasikan impianku, biarpun itu sekadar mimpi yang belum pasti menjadi realiti. Kini, aku telah melangkah lagi ke arena pembelajaran dengan percampuran ilmu yang belum pernah di hadapkan dalam mindaku.&lt;/span&gt; &lt;span style="color:#ff0000;"&gt;Setelah daya keupayaan digunakan ke atas otak yang penuh dengan darah-darah kotor, aku cuba untuk menyesuaikan anggota kaku aku ini dengan suasana baru.&lt;/span&gt; &lt;span style="color:#666666;"&gt;Aku mulai sedar, betapa ceteknya ilmu aku seperti batu kecil yang di lontar ke dalam lautan yang terbentang luas. Begitu banyaknya ilmu yang dihulurkan oleh Yang Maha Esa kepada hamba-Nya. Aku bersyukur kepada-Nya kerana memberi aku peluang untuk aku&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt; &lt;strong&gt;kautkan&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt; ke dalam kehidupanku.&lt;/span&gt; &lt;span style="color:#ff0000;"&gt;Walaupun dulu, aku pernah mati(putus asa) untuk meneruskan langkahku ke hadapan dan aku pernah terhenti tanpa mengetahui mana arah untuk aku berjalan.&lt;/span&gt; &lt;span style="color:#666666;"&gt;Aku ingin terus melompat walaupun daya graviti menjadi penghalang buat diriku yang kecil ini. Aku masih ingat kata-kata penggerakku(pengajarku la!!) yang bermaksud&lt;/span&gt; &lt;span style="color:#ff0000;"&gt;"kita perlukan lebih tenaga dan kuasa untuk terus melangkah jikalau ketinggian semakin bertambah." &lt;/span&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Itulah menjadi kata-kata perangsang di kala aku terlekat untuk terbang ke awan. Walaupun setiap perkara mesti dimanipulasikan, benda yang dimalarkan perlu diseimbangkan untuk dijadikan keputusan yang lebih bernas. Selepas kejadian yang hampir meragut nyawaku, aku sedar bahawa masih ada misi yang perlu aku selesaikan iaitu sujud pada Yang Maha Esa dan teruskan kehidupan. Aku berharap setiap langkahku menuju pada jalan yang lurus dan aku yakin Tuhan Yang Maha Esa sentiasa bersama hamba-Nya. Tiada ingin diri aku seperti pujangga dahulu yang mencipta sayap daripada lilin untuk ke matahari. Semakin hampirnya ke matahari, semakin lebur lilin itu dan dia jatuh lalu mati.&lt;/span&gt; &lt;span style="color:#ff0000;"&gt;Tapi aku ingin terbang, terbang dan terbang dengan sayap yang kuat tanpa perlu risau dengan keupayaan sayapku.&lt;/span&gt; &lt;span style="color:#666666;"&gt;Terbang terus aku terbang. Yeah!!!&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-6713488566426042288?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/6713488566426042288/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=6713488566426042288' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/6713488566426042288'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/6713488566426042288'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/10/mengampai-bintang-di-petala-langit.html' title='Mengapai bintang di petala langit'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPiv9KhdocI/AAAAAAAAAEM/sQn3E3Yu6c0/s72-c/DSC00091.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-427182795318417368</id><published>2008-10-14T22:53:00.000-07:00</published><updated>2010-01-28T06:14:20.533-08:00</updated><title type='text'>gempa dengan kesakitan</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWFkcyluiI/AAAAAAAAAEE/g8oKO_bUxh4/s1600-h/m_a705f28790a954c8e1f8f136b99e911f%5B1%5D%5B1%5D.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5257255001275087394" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 198px; height: 124px; text-align: center;" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWFkcyluiI/AAAAAAAAAEE/g8oKO_bUxh4/s320/m_a705f28790a954c8e1f8f136b99e911f%5B1%5D%5B1%5D.jpg" border="0" width="232" height="143" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;Saat yang dapat aku gegarkan tanpa menghiraukan kesakitan. Inilah para rakan aku. Gegaran demi gegaran yang aku rasai memang panas. Memang tak dapat aku gambarkan kegembiraan aku di masa itu. Terasa bagaikan nak letupkan tempat itu ja. Perasaan yang separa sedar memang senorok!!!&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-427182795318417368?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/427182795318417368/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=427182795318417368' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/427182795318417368'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/427182795318417368'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/10/gempa-dengan-kesakitan.html' title='gempa dengan kesakitan'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWFkcyluiI/AAAAAAAAAEE/g8oKO_bUxh4/s72-c/m_a705f28790a954c8e1f8f136b99e911f%5B1%5D%5B1%5D.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-1993956681599502151</id><published>2008-10-14T22:47:00.000-07:00</published><updated>2010-01-28T06:14:39.678-08:00</updated><title type='text'>langkah kehidupan</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWFMtF8zJI/AAAAAAAAADs/uKA5DQO2aGg/s1600-h/Drummer%5B1%5D.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5257254593334398098" style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center;" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWFMtF8zJI/AAAAAAAAADs/uKA5DQO2aGg/s320/Drummer%5B1%5D.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWFM5gJxHI/AAAAAAAAAD0/jbZsy60p4vc/s1600-h/Darch_phalie_%5B1%5D.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5257254596665525362" style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center;" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWFM5gJxHI/AAAAAAAAAD0/jbZsy60p4vc/s320/Darch_phalie_%5B1%5D.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWFM0BeI9I/AAAAAAAAAD8/LomlrjA86tI/s1600-h/IMG_0673%5B1%5D.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5257254595194659794" style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center;" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWFM0BeI9I/AAAAAAAAAD8/LomlrjA86tI/s320/IMG_0673%5B1%5D.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 255, 51);"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;Tiada garisan sempadan antara kami. Biarpun jatuh rebah tapi akan kami terus cuba terbang mencapai pelangi. Inilah para sahabatku yang aku sanjungi. Tanpa mereka, aku tak akan ada kehidupan sempurna. Memang, tiada manusia yang sempurna zaman sekarang. Tapi bagi aku, mereka ini yang membuat aku terus untuk menyempurnakan hidupku. Hadir mereka dalam hidup membuka ruang cahaya yang akan menyinari hidupku. Aku sedar, aku bukan manusia sempurna. Kadang-kadang diri yang hina ini melukakan hati yang tersimpan dalam hati mereka. Maafkan diriku. Tapi aku takkan pernah untuk lupakan mereka walaupun aku di lemparkan ke benua yang lain. Kami akan tetap bersama. Terima kasih wahai sahabat kerana menerima diriku. Menghulurkan tangan membimbing aku. Menggenggam erat tangan ku membawa aku terbang bersama. Terima kasih!!!&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);font-size:85%;" &gt;Persahabatan melakar hidupku untuk menjadi indah......&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-1993956681599502151?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/1993956681599502151/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=1993956681599502151' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/1993956681599502151'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/1993956681599502151'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/10/langkah-klehidupan.html' title='langkah kehidupan'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWFMtF8zJI/AAAAAAAAADs/uKA5DQO2aGg/s72-c/Drummer%5B1%5D.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-8574871397584326843</id><published>2008-10-14T22:40:00.000-07:00</published><updated>2010-03-09T07:48:50.788-08:00</updated><title type='text'>waktu membelakangi kami</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWDse_OTXI/AAAAAAAAAC8/KiH0pjqG_9Y/s1600-h/untitled.bmp"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 256px; DISPLAY: block; HEIGHT: 208px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5257252940280647026" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWDse_OTXI/AAAAAAAAAC8/KiH0pjqG_9Y/s320/untitled.bmp" width="272" height="241" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Hidup kami penuh dengan kasih sayang...&lt;/span&gt; &lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Dengan adanya ibu dan bapa yang sering bersamahidup kami bertambah sempurna...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Pengorbanan mereka memang tidak dapat kami lupakanwalau sejauh mana kami merantau...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Seorang bapa yang sanggup berlapar untuk 3 oranganaknya...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Seorang bapa yang sanggup mengikat perut untuk3 orang anaknya...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Dan seorang ibu yang sanggup berletih untuk3 cahayamatanya...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Dan seorang ibu yang sanggup memikul berjagaUntuk 3 cahayamatanya...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Tapi...kami???&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Kami sering melihat tangisan ibu...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Adakah tangisan hiba atau tangisan gembira?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Kalau tangisan hiba, hinalah kami ini sebagai anak...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Kepenatan seorang bapa yang tidak pernah merungutkeletihan...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Tapi pernahkah kami menghargai semua itu?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Kalau tidak pernah, kamilah manusia yang paling&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;bodoh di dunia ini...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Kini...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Salah seorang anak mereka telah merantau jauh darisisi mereka...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Anak ini merantau dengan bekalan kasih sayang diberi...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Tak akan pernah sesekali untuk dilupai...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Kasih mereka tidak pernah hilang terhadap kami...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Kami cuba untuk melihat senyuman mereka...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Tapi, kekadang kerana keegoan membolosi diri,menyebabkan lupa diri seketika...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Kami cuba untuk melihat ketawa mereka...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Tapi, pernahkah mereka ketawa kerana kami?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Kami sering tertanya...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Derhakakah kami?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Rugikah kami?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Bodohkah kami?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Setiap pengorbanan mereka kini menjadi ispirasiuntuk diri kami...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Manusia yang paling sempurna yang pernah kami lihat,itulah mereka...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;Yang di gelar &lt;span style="color:#33ff33;"&gt;IBU&lt;/span&gt; dan &lt;span style="color:#33ff33;"&gt;BAPA&lt;/span&gt;...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#33ff33;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#33ff33;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#33ff33;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#33ff33;"&gt;Terima kasih tuhan kerana menganugerahkan keluarga yang bahagia kepadaku.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-8574871397584326843?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/8574871397584326843/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=8574871397584326843' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/8574871397584326843'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/8574871397584326843'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/10/waktu-membelakangi-kami.html' title='waktu membelakangi kami'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWDse_OTXI/AAAAAAAAAC8/KiH0pjqG_9Y/s72-c/untitled.bmp' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-2369054494674343202</id><published>2008-10-14T22:37:00.000-07:00</published><updated>2010-01-28T06:14:53.599-08:00</updated><title type='text'>jarum saat terus berjalan</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWCE7_oQkI/AAAAAAAAAC0/SWAcHuSPYsw/s1600-h/images%5B1%5D%5B1%5D.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5257251161360581186" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 130px; height: 142px; text-align: center;" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWCE7_oQkI/AAAAAAAAAC0/SWAcHuSPYsw/s320/images%5B1%5D%5B1%5D.jpg" border="0" width="111" height="120" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 153, 255);"&gt;Jam loceng berbunyi menandakan jam 7. Mata yang masih tak di buka tapi masih di paksa untuk teruskan kehidupan. Aku mula mencapai kain tuala yang ada di katil. Pintu yang di buka. Pagi yang indah memang tak dapat aku bayangkan walaupun tiap-tiap hari aku mengadap pagi yang sama. Azam yang kuat membuatkan langkah aku mula melangkah walaupun nafsu menghasut supaya menyambung mimpi yang masih segar di ingatan. Biarpun dengan langkah lemah-longlai setapak demi setapak di gerakkan. Tepat jam 7.45, aku bersama kawan-kawan bergerak untuk meneruskan perjuangan sebagai seorang anak melayu. Harapan keluarga yang masih belum di selesaikan menjadi tonggak utama membuat aku melangkah tanpa menoleh ke belakang. Melangkah ke sebuah kotak bertangga untuk menuntut ilmu yang masih cetek di otak yang penuh dengan ion negatif. Keseimbangan ion positif amat di perlukan untuk menjadi seorang manusia. Walaupun aku sedar yang aku ini mudah jemu dengan benda yang membosankan tapi harapan keluarga dan nasihat dari sahabat-sahabat membuat langkah aku makin ke hadapan. Sebagai seorang penuntut, memang tidak dapat lari dengan tekanan. Tetapi, aku tidak pernah menghiraukannya kerana aku masih ada keluarga dan para sahabat yang dapat membantu di kala susah dan senang. Aku tidak pernah dapat lupakan saat-saat bersama dengan para sahabat. Walaupun aku kini di arena yang lain tapi mereka yang masih segar di ingatan. Begitulah saat-saat dan harian aku sebagai seorang penuntut ilmu. Aku berharap hari esok akan lebih menarik dari hari ini walaupun &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;hari esok adalah misteri dan akan terus menjadi sebuah misteri...&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-2369054494674343202?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/2369054494674343202/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=2369054494674343202' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/2369054494674343202'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/2369054494674343202'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/10/jarum-saat-terus-berjalan.html' title='jarum saat terus berjalan'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWCE7_oQkI/AAAAAAAAAC0/SWAcHuSPYsw/s72-c/images%5B1%5D%5B1%5D.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-8627317251082915001</id><published>2008-10-14T22:30:00.001-07:00</published><updated>2010-01-28T06:15:07.938-08:00</updated><title type='text'>kehidupan manusia</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWBZbH6SDI/AAAAAAAAACs/yQElm6ueznU/s1600-h/l_eecfb4224d1b6b8acf64c2ba6e7a1187%5B1%5D%5B1%5D.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5257250413802571826" style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center;" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWBZbH6SDI/AAAAAAAAACs/yQElm6ueznU/s320/l_eecfb4224d1b6b8acf64c2ba6e7a1187%5B1%5D%5B1%5D.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 255, 51);"&gt;Sering kita ketahui, hidup manusia sering mengabaikan kehidupan sendiri. Biarpun itu hanyalah satu ujian untuk diri sendiri. Manusia sering lupa. Manusia mudah lupa. Manusia kian lupa. Disitulah tercipta perkataan 'manusia bodoh'. Tapi bagiku, tiada istilah 'bodoh' dalam kehidupanku. Cuma bagiku istilah 'lemah' dalam kehidupan harian. Kini selepas diberi peluang kedua, aku mula sedar. Tanpa kehidupan, siapalah aku di dunia ini? Tanpa kasih sayang, siapalah aku di dunia ini? Dari situ aku mula memikiri kehidupan aku walaupun sederhana. Terima kasih wahai &lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;sahabat&lt;/span&gt; kerana memberi peluang kedua buatku.&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 255, 51);"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-8627317251082915001?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/8627317251082915001/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=8627317251082915001' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/8627317251082915001'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/8627317251082915001'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/10/kehidupan-manusia.html' title='kehidupan manusia'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPWBZbH6SDI/AAAAAAAAACs/yQElm6ueznU/s72-c/l_eecfb4224d1b6b8acf64c2ba6e7a1187%5B1%5D%5B1%5D.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3503849277782630072.post-2589933411465504915</id><published>2008-10-14T22:08:00.000-07:00</published><updated>2010-01-28T06:15:20.360-08:00</updated><title type='text'>Dosa-dosa lampau</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPV8QcRK8uI/AAAAAAAAACk/YrhX1OuRoLE/s1600-h/images%5B11%5D.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5257244761932886754" style="margin: 0px 10px 10px 0px; float: left; width: 121px; height: 83px;" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPV8QcRK8uI/AAAAAAAAACk/YrhX1OuRoLE/s320/images%5B11%5D.jpg" border="0" width="116" height="80" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 255, 0);font-family:courier new;font-size:85%;"  &gt;&lt;em&gt;Dosa-dosa yang hadir dalam ambaian. Hadirnya memang tak dapat aku leraikan. Kesakitan demi kesakitan yang di genggam tanpa menoleh. Air mata yang mengalir di tangisi dalam kegelapan. Gelap tanpa cahaya. Tanpa arah. Tanpa jalan yang dapat aku jalani dengan terang. Arah jalan tanpa laluan itu membuat aku rebah ke lantai. Hanya mampu mendonggak ke langit tapi tiada boleh terbang mengapai bintang di langit. Entah tiada apa lagi dalam keperitan.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3503849277782630072-2589933411465504915?l=titisanayermata.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://titisanayermata.blogspot.com/feeds/2589933411465504915/comments/default' title='Catat Ulasan'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3503849277782630072&amp;postID=2589933411465504915' title='0 Ulasan'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/2589933411465504915'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3503849277782630072/posts/default/2589933411465504915'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://titisanayermata.blogspot.com/2008/10/dosa-dosa-yang-hadir-dalam-ambaian.html' title='Dosa-dosa lampau'/><author><name>TiTiSaNaYeRmAtA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07410772360125393937</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='17' src='http://2.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPNYNlP-DqI/AAAAAAAAAA0/jQgV7PA5D3E/S220/images%5B4%5D.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5dUS0GWWSHs/SPV8QcRK8uI/AAAAAAAAACk/YrhX1OuRoLE/s72-c/images%5B11%5D.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
